Vinterresa till alperna dag 1

Resdagen vi väntat på. 

Efter en alltför grå höst och vinter bestämde vi oss för en vinterresa över nyår. Igår var det dags att bege oss iväg. Vad händer då? Jo hela Småland var täckt av det vita pudret vi väntat på och nu skulle färdas till. Lite snopet måste jag säga. 

Vackert var det iallafall. 


Vi drog iväg i vinterlandet och njöt att det äntligen kommit snö. Nu skulle denna snö göra starten på vår resa lite extra omständig. 


Axel var glad och förväntansfull i bilen ner till Köpenhamn som gick som en dans. 

Väl framme visade det sig att just den efterlängtade snön även hälsat på i övriga Europa och ställt till med besvär. Vårt flyg som skulle gå 13.05 kom inte iväg förräns 5 timmar senare. 


Det är i dessa lägen jag som mamma är glad för uppfinningar som IPad mm. 

Förseningarna berodde på kraftigt snöfall i München vilket gjorde att endast en landningsbana kunde hållas öppen. 
När vi tillslut landade insåg jag vilket otroligt jobb det ligger bakom för att hålla landningsbanor och omkringliggande ytor fria från snö. 

Vi möttes av ett vackert snörikt juldekorerat München som förlängde känslan av julen. 


Efter 12 timmar på resande fot var det helt okej att gnälla lite. 

Nu ligger fortfarande grabbarna och snarkar och fiser och jag försöker njuta av att det är söndagmorgon och bara början på en snövit resa i alperna. 

Hoppas du följer med oss på vår resa.


Kram Kram
Axelsmom

Taggar: Vinterresa;

Barnens jul

Julafton firades traditionsenligt i Västra Götaland bland tomtar och troll i min barndomsby. Ju äldre man blir ju viktigare blir lugnet, familjen och traditionen för oss äldre. För våra barn är det spänningen, tomten och alla julklappar som är det viktiga. 

Jag smög tidigt upp och myste i ensamheten men framförallt i lugnet som lång över huset. 

Efter någon timma hördes sonens fötter mot golvet på övervåningen. Förtjusning över att tomten lämnat hela 2 paket under natten till bara honom. 

Ny pyjamas åkte snabbt på . 

En egen kamera blev en lyckad julklapp. 



Barndomsminne som alltid funnits med mig. Finns de fortfarande att köpa tro? 

Julfin :-) och redo för julfirande hos broder jord med familj. 

Så möe mat som alltid vid Jul.
Ju mer åren går desto tacksammare känner jag mig att min familj faktiskt kan fylla julbordet med mat år efter år. Tyvärr finns det allt för många som inte har något. 

Kl 15.00 stannar världens hos oss. Kalle Anka. Vi vuxna skrattar mer än barnen. 

Tomtefar med säcken full kom självklart till barnens lycka. 

Lycka. 

Det allra bästa. Äntligen Chima Isslottet. 

Lyckliga barn. 


Kram Kram
Axelsmom

Taggar: Julafton;

Luciafirande genom åren

Tiden går ju i rasande fart. Några luciafirande har jag och Axel hunnit med på våra 7,5 år ihop. 




Kram kram

axelsmom