Då sitter jag då här i soffan igen och helgen har bara farit förbi. Er här på bloggen har jag inte ens hunnit tänka på. Vilken härlig men intensiv helg det varit som absolut gått i kärlekens och firandes tecken.
Helgen började med firande på avstånd av min fina pappa som fyllde år. Det finns miljoners fina pappor men jag är så stolt över min. Trots en del sjukdomslika motgångar är han en fantastisk kämpe. Han är alltid glad,humor på högsta nivå och glimten i ögat. Ställer verkligen upp i alla lägen och är den bästa morfar till min lille. Många i min omgivning säger alltid att min pappa är så lätt att umgås med. Vilket gör mig sjukt stolt.
I alla historier så finns det ju något negativt och det är att vi är grymt lika. Alla de dåliga sidorna av oss delar vi. Humör, trångsynthet och några till jag inte delar med mig av denna kväll. Vi har verkligen kunnat driva kära mor till vansinne under min uppväxt, just för att vi är väldigt lika. Känner ett otroligt starkt band till min far av den anledning att jag ofta känner av hans mor ( min farmor ) andligt. När jag träffar pappa ser jag min skyddande ängel i hans ögonen vilket ger en härlig känsla i kroppen.
Då jag nu befann mig i Götlaborg i helgen firade jag pappa genom min bror med barn som firade far på plats och ett telefonsamtal till gubben. Ett av de bättre och längre samtalen över telefonen på länge.
Tack min goa pappa för att du finns och förgyller mitt liv. Tack för att du är den bästa morfar till lille axel. Du är hans idol. Love you
Nu faller det ju sig så lämpligt att jag får ju också fira mor på morsdag då den infaller vid samma helg. Kan det bli bättre med firandet. Däremot fick jag fira henne in action då hon kom ner redan torsdag kväll för att passa lillen då gubben och jag hade jobb att utföra i Götlaborg. Som den bästa mamma hon än lite petig med vissa saker uppvaktades hon med fina smycken från mina senaste favoriter som ännu inte kommit hem till mig. Edblads smycken om jag får be. Men det man gillar mest är ju perfekt att ge bort till någon annan. Särskilt mamma då vi har liknande smak. Om jag fått ärva vissa av pappas sidor så har jag fått kroppspråk och kroppsform av mor. Vilket gör att vi står stadigt på jorden även när det blåser.
Om nu inte firandet vore nog så var det dags för bröllop. Nu var jag och gubben inbjudna i form av bröllopsfotografer. Även om man bevittnar bröllopet genom en kameralins och smyger runt som en mus på julaftonsmorgon på jakt efter en liten smula så kan man inte låta bli att bli berörd. Det var ett fantastiskt vackert lyckligt brudpar med 150 gäster som med bravur hyllade deras kärlek. Det var tårar, skratt och massor av kärlek. Vi som fotografer har ju förmånen att fånga just dessa ögonblick som är minnen för livet. Jag är så grymt tacksam att jag både fått möjligheten och upptäckt min konstnärliga ådra att kunna fota. Det är så ofantligt roligt. Att fota bröllop är ju liten som pricken över i:et.
Det var en så vacker kyrka med mycket ljusinsläpp som helt klart hjälpte till denna lördag. Regnet hade öst ner till och från hela förmiddagen med tillät sig ett uppehåll när fotografering och bröllop stod av staplen.
Nu tänker jag inte avslöja för många bilder för er då dessa tillhör brudparet men två delar jag med mig av.
Efter en lång dag i kärlekens tecken fick jag och gubben äntligen lite tid för varandra. Jo vad händer då... jo då är man som vanligt helt slut och stensomnar. Romantik på hög nivå. Däremot blev det en låång sovmorgon tillsammans och det var himla najs ska ni veta.
Det blev en mysig fika på stan innan jag drog hemåt för att bli firad. Nu var det min tur att mötas av massor av kärleksfulla kramar och paket. Lillen hade med mormors hjälp shoppat blingsmycken och blommor till mamma. ÅÅÅ vad mammahjärtat smälter. Den gossen vet allt vad hans mamma går igång på. Tack min älskling.
Så att summera denna helgen så var den ju helt fantastisk som de flesta är under hela året. Lätt att ropa efter mycket när det bästa redan finns mitt framför ens ögon.
Tacksam får bli kvällen slutord på detta blogginlägg.
Kram kram
Axelsmom
