Vaknade upp till ett nytt år och himlen var blå. Efter ett ihållande snöande fick vi äntligen se solen och den vackra himlen. Utanför fönstret reste sig helt plötsligt vårt vackra berg vi besökte dagen innan i snöstorm.
Trots den sena kvällen/natten var vi redan vid 09 på väg mot vårt nästa mål. Garmisch-Partenkirchen.
Vägen dit blev magisk. Det vackra landskapet bjöd på det allra bästa.
Garmisch-Partenkirchen är en ort och i den sydligaste delen av den tyskadelstaten Bayern. Folkmängden uppgår till cirka 26 000 invånare. Staden, som är en sammanslagning av de båda grannorterna Garmisch (i väster) och Partenkirchen (i öster), ligger cirka 70 kilometer sydväst om Münchenoch cirka 65 kilometer nordväst om Innsbruck i Österrike.
Den blå himlen förstärkte den vackra staden och man kunde inte låta bli att bli förälskad. Ett hus här skulle jag inte tacka nej till. Staden är omgiven av vackra berg som jag mer än gärna skulle vilja vila mina ögon på varje morgon.
En av dagens äventyr var ju backhoppning. Backhoppning på TV på nyårsdagen är ju en klassiker så att uppleva det live var ju ett måste.
De tyska flaggorna vajade friskt i luften. Vi tog seden dit vi kom och gjorde det samma. Inga svenska åkare fanns ju i sikte. Däremot skulle ju ingen kunna hoppa v-stil utan vår Mr Boklöv.
Det blev en skön lång promenad till bilen innan vi styrde vidare till nattens stad.
Kvällen och natten tillbringas i Fussen. Jag blev kär ytterligare en gång denna dag. Vilka vackra tyska städer det finns.
Byggnaderna är galet vackra och slotten i närheten får en in i en fantasivärld.
Innan sängen skrek på oss efter en lång dag tog vi bilen ut till 2 av de närliggande slotten som vi ska besöka imorgon.
Wow. Från ingenstans står de där och vittnar om en annan tid än 2015.
Kram kram
Axelsmom
