Fördelen med en resande man är ju förutom att han löser allt det praktiska att det finns en del resväskor att tillgå. Röda, gröna, blå, stor, liten eller två. Lillen var överlycklig när han just hittade en liten som passade honom perfekt. Med hemlig kod blev den en bomb. Vilket han också tydligt sa när han la upp den på bandet i säkerhetskontrollen.
Lillen installerade sig snabbt i den näst intill tomma första klass kupén. Där vi färdades kungligt ända in till flygplatsen.
Inga sedvanliga stopp eller banarbete gjorde att vi ankom precis på utsagd tid. Det gjorde att vi hade gott om tid att strosa runt bland butikerna och fönstershoppa.
Lillen nöjde sig däremot inte med fönstershopping utan av någon anledning hamnade en legolåda i bombväskan. Efter en go körv meee bröö tog vi väskorna och begav oss ut på en lååååång vandringstur till gate F. Den ligger liksom inte runt hörnet precis.
De vackra gångarna med inbjudande butiker vid sidorna försvinner sakta och till sist är det enda roliga att läsa hur lång tid det är kvar att gå till just gate F.
Efter lång väntan stående instängda i en glasbur fick vi äntligen gå på vårt plan. I vanlig ordning gick det sedan helt utmärkt att flyga ner till Rom.
Väl framme i Rom möttes vi av 28 gradig värme. Himmelsk skönt var det. Gubben mötte upp oss med vackra rosor och vi drog direkt mot stranden i närheten av flygplatsen.
Halva Rom befann sig på stranden och vindarna från havet var så sköna. Längtan efter ett dopp fick till och med en badkruka som jag att överväga detta.
Lillen älskar att vara tillbaka hemma i Rom. Att familjen äntligen är samlad var verkligen på tiden.
Mina bästa grabbar hade mycket att prata om. Lillen blev så sugen på en egen drake så det blir ett mål denna veckan att ta oss till stranden igen. Passande nog låg just en drake till lillen i bagaget.
Nu skiner solen skönt ute och det är dags att krypa ur sängen och möta ett varmt Rom.
Kram kram
Axelsmom