axelsmom

Finns det något mer underbart än att vara mamma till sina barn. Man längtar i 9 månader för att tillslut hålla sitt barn i sin famn. Man har varit nervös, inte trott på sig själv, tänk om man inte är en mamma. Fast när barnet kommer i sin famn så är man en MAMMA med stora bokstäver. Allt faller på plats. Då kan man allt. Ta hand om sitt barn, känna när något är fel.
Jag tänker ofta tillbaka på Axel och min första tid tillsammans. Det var bara han och jag. Vi skulle fixa detta själv. Min älskade mamma hämtade mig på BB och var med mig de första dagarna hemma. 3 dagar för att vara exakt. På den tiden skulle jag känna mig för klarar jag detta själv, är jag en mamma. Av någon anledning så gick det. Jag var en mamma. För mig är det en gåva man fått att man bara från en dag till en annan har moderskänslor som inget kan stoppa och att rollen som mamma är så självklar.
Att kunna bli en mamma är också en gåva. Verkligen inte något man skall ta för självklart i sitt liv. Framför allt är det viktigt att ta till vara på tiden man får tillsammans med sina barn. Tiden kan vara slut imorgon. Hela vårt liv består av lån. Vi lånar oss själva, våra föräldrar våra barn.
I helgen hade jag förmånen att minnas tillbaka hur tiden med Axel och mig var vilket gjorde att jag tänkte till vad är viktigast i livet.

Så en uppmaning till alla er här på bloggen. Njut av ert liv med era barn och familj. 

Här kommer lite goa bilder på det bästa i mitt liv.


Bus i garaget där mamma ställer bilen när hon jobbar.


Axel diggar lite Barbados med mig. KOOOM Heeemmm


Mormor har kommit på besök och axel hjälper till att bära in mormors väskor.


Goa vår killen.


Drömma kan man ju alltid göra. Fyller ju snart 3 år.


I biltvätten med mamma. Spännande värre.


Axel och jag gjorde en ny här bor axel skylt.

Njut nu av livet och ta hand om er för det ska jag.

Kram kram

Axelsmom